Berg Säteri har anor från 1500-talet och en imponerande historia. Sedan Inga-Lill Lundström köpte gården har hon, tillsammans med familjen, arbetat för att återuppliva dess storhet och skapa en varm och välkomnande plats för besökare. Den dagen för sjutton år sedan var hon 62 år, nu är hon 79 och hennes energi och kämpaglöd är lika stor.
- Jag har aldrig tänkt att jag är för gammal för att arbeta, säger Inga-Lill Lundström, som gick i pension från jobbet som barnmorska förra året.
Länge drömde Inga-Lill om ett pampigt gammalt hus där familjen kunde samlas, duka vackra bord och hålla fester. Efter år av letande hittade hennes dotter Caroline det gamla säteriet. Inga-Lill kände direkt att huset hade allt hon drömt om. Trots att det var ett riktigt renoveringsobjekt fyllt av bråte från golv till tak höll husets rustika stenväggar det stående.
Under flera år renoverade familjen gården varsamt bit för bit. Den engelska lantgodsstilen skulle tillbaka och så mycket som möjligt av det gamla skulle bevaras. Berg Säteri blev till slut den plats Inga-Lill alltid drömt om. Familjen öppnade upp för gäster 2010 och stora fester avlöste varann. Men så kom makens cancerdiagnos och bortgång, och därefter pandemin, så verksamheten låg nere under många år.
Idag är det dottern Caroline och hennes man Per som driver det omtyckta gästgiveriet.
Nu vill Inga-Lill och hennes livskamrat Peter att fler ska få uppleva den avkopplande och trivsamma atmosfären på landsbygden. De satsar helhjärtat på afternoon tea och pubaftnar och vill skapa minnesvärda stunder för sina gäster.
Gårdens historia i korta drag:
Berg Säteri finns omnämnd som frälsegård redan år 1580. På 1800-talet arbetade nio drängar och tio pigor här. Gårdens dåtida ägare var en entreprenör som drev en omfattande industriell verksamhet. Förutom jordbruk fanns mejeri, sågverk, tegelbruk, gjuteri och diversehandel. Som mest arbetade cirka 80 personer på Berg säteri. 1823 brann huvudbyggnaden ner och ersattes senare med dagens ståtliga hus i engelsk stil, byggt av tegel från gårdens tegelbruk.
Säteriet fick ekonomiska problem under krisåren i slutet av 1920-talet, kommunen köpte byggnaden och öppnade ålderdomshem. En verksamhet som pågick till andra världskriget, då militären använde byggnaden för sin verksamhet. Därefter stod huset tomt och samlade på sig bråte - tills Inga-Lill dök upp.
